Valentin, kan han sluta ha namnsdag kanske! Jag skulle vilja ha möjligheten att köpa en liter mjölk utan att få allt detta romantiska tjafs i form av godishjärtan och små fåniga nallar och kort med hjärtan på nertryckt i halsen som en elak påminnelse om att haha, du är minsann ensam och inte omtyckt av någon. Och kom nu inte och säg; men Hanna, vi tycker ju om dig, för så lättlurad är jag inte. Man firar Alla hjärtans jävla dag med sin käresta inte med en kompis, hur mycket man än tycker om kompisen i fråga. Ingen skulle komma på idén att lämna sambon ensam hemma för att umgås med mig.
Så åter igen: Som i princip enda singel bland vännerna får jag sitta ensam hemma medan alla andra myser.
Och nej, självklart skulle jag inte kalla det för Alla hjärtans jävla dag om jag inte var (till synes obotligt) singel! Självklart skulle jag också dras med i det romantiska tjafset (som då inte alls skulle vara något tjafs) och frossa i chokladhjärtan och röda rosor! Jag är inte dum!
Däremot är det lätt att bli lite småbitter när tvåsamheten hela tiden ska firas med allt från stora parmiddagar till denna romantikensk heliga dag. Som ofrivilligt singel får man lätt känslan av att inte vara lika mycket värd, när ingen har tid och man alltid få stå utanför och se på. Det suger fett, kan man säga!
9 kommentarer:
Kramar till dig från mig. Tror du behöver det lika mycket som Mona.
Tack!
Jag behöver det just nu... Jag känner mig lite lätt värdelös.
*Jag ska vara ensam i morgon (som alltid).
*Jag bara gnäller fast det finns de som har det mycket värre än jag.
*Och min pappa har precis talat om för mig hur dåligt det är att bli omplacerad.
Varför är det dåligt att bli omplacerad om man behöver det och ber om det själv? En sak om man tvingas till det av sådant man inte rår på själv....
Det ser väl inte bra ut kanske. Kanske ses man som en börda för arbetsgivaren.
Eller något annat.
Jag vet inte men det är inte kul att höra iaf.
Visserligen är jag nyförlovad men fysiskt ensam kommer jag att vara imorgon likfullt. Kanske kan vi gå och fika tillsammans eller nå't? Det där med att tillvaron är menad för tvåsamhet blir så extra tydlig när man går från tvåsamhet till singel. Plötsligt blir man inte bjuden på middagar längre, festernas antal sjunker och alla högtider hånar en.
Vill bara säga att jag står bredvid dig. Är i samma situation och håller med dig om allt du skriver här.
Det borde finnas en dag för alla singlar!
WORD!!
Mona:
Fika it is!
jb:
Det kanske vore något.
Jag håller med dig till viss del, tycker att man visst kan säga att "jag tycker om dig Hanna" fast man bara är kusin och mena det, sen förstår jag precis vad du menar, men där kan jag ju säga att man kan vara två och även då känna sig fruktansvärt ensam, men å andra sidan har man ju då valet att bli själv.
Hur som helst, bodde jag i S-Tälje så skulle jag gärna fira min alla hjärtans dag med dig:)
Puss och kram
Å just det, har du blivit omplacerad???
Sabina som inte kan logga in från denna sida.
Sabina:
Synd att du inte bor här! :)
Att vara två och ändå känna sig ensam är nästan värre faktiskt... om man nu ska jämföra, vilket man kanske inte ska.
Nej, jag har inte blivit omplacerad men risken finns att jag blir, om jag nu gått och blivit sjuk av det jag håller på med idag.
Puss o kram!
Skicka en kommentar