Jag har precis läst ett inbjudan till Summer madness, arrangerad av en klubb där jag är medlem. Jag är medlem eftersom jag varit och dansat på klubben ett par gånger och då måste man vara just medlem, annars får man inte komma in. Som medlem får man också medlemsmail. Det var det jag läste nyss.
Egentligen är allt det totalt oviktigt eftersom det inte är informationen jag reagerar på utan den taffliga engelskan. Om man nu envisas med att skriva på engelska (de kanske har medlemmar i andra länder, vad vet jag) bör man då inte se till att det blir engelska på riktigt och inte bara en direktöversättning av en svensk text? Det kan låta så fel då! Ändå är det inte det som gör mig irriterad (det får mig bara att tycka synd om dem), nej det jag hakar upp mig på är det kopiösa överanvändandet av ordet “so”. Precis som jag blir irriterad på folk som envisas med att slänga in ordet “så” överallt i svenskan. Sug på den här “…so we decided to change that. So we invite you to…, so don’t miss that.” 3 gånger på 2 meningar. Engelska eller svenska spelar ingen roll, det där lilla ordet kan få mig att flyga i taket!
Anyhoo, nu när fröken Petig Språkpolis lugnat ner sig kan hon stolt berätta att hon bakat idag. Både bröd och muffins. Jojo! Inte illa pinkat om jag får säga det själv. Och det får jag ju, för vem ska hindra mig? Jag jobbar också febrilt (eh… ja iaf tidvis) på tavlorna min bror önskade. Tänkte göra tre små som hör ihop men då jag redan lyckats sabba en canvas, får det bli bara två. Hoppas det blir bra! Ingen prestationsångest här inte…
Faktum är att duktigheterna inte slutar här! Jag håller faktiskt på att rädda min ekonomi. I små steg och efter uppsägningstidens slut såklart. Jag har ju funderat ganska mycket på om jag ska behålla det mobila bredbandet efter gratistidens slut eller om jag ska återgå till det mindre lynniga Telia adsl. Nu behöver jag inte fundera längre! Telia adel kostar sannslösa 900 spänn/kvartal medan Telenors mobila kostar mer blygsamma 600/kvartal. Det är dessutom snabbare här hemma i lägenheten. Vem behöver fundera i det läget?!
Om bara åskan kunde dra förbi så att jag slapp huvudvärk och stickningar i huden så skulle jag vara nästan fullkomligt nöjd.
Egentligen är allt det totalt oviktigt eftersom det inte är informationen jag reagerar på utan den taffliga engelskan. Om man nu envisas med att skriva på engelska (de kanske har medlemmar i andra länder, vad vet jag) bör man då inte se till att det blir engelska på riktigt och inte bara en direktöversättning av en svensk text? Det kan låta så fel då! Ändå är det inte det som gör mig irriterad (det får mig bara att tycka synd om dem), nej det jag hakar upp mig på är det kopiösa överanvändandet av ordet “so”. Precis som jag blir irriterad på folk som envisas med att slänga in ordet “så” överallt i svenskan. Sug på den här “…so we decided to change that. So we invite you to…, so don’t miss that.” 3 gånger på 2 meningar. Engelska eller svenska spelar ingen roll, det där lilla ordet kan få mig att flyga i taket!
Anyhoo, nu när fröken Petig Språkpolis lugnat ner sig kan hon stolt berätta att hon bakat idag. Både bröd och muffins. Jojo! Inte illa pinkat om jag får säga det själv. Och det får jag ju, för vem ska hindra mig? Jag jobbar också febrilt (eh… ja iaf tidvis) på tavlorna min bror önskade. Tänkte göra tre små som hör ihop men då jag redan lyckats sabba en canvas, får det bli bara två. Hoppas det blir bra! Ingen prestationsångest här inte…
Faktum är att duktigheterna inte slutar här! Jag håller faktiskt på att rädda min ekonomi. I små steg och efter uppsägningstidens slut såklart. Jag har ju funderat ganska mycket på om jag ska behålla det mobila bredbandet efter gratistidens slut eller om jag ska återgå till det mindre lynniga Telia adsl. Nu behöver jag inte fundera längre! Telia adel kostar sannslösa 900 spänn/kvartal medan Telenors mobila kostar mer blygsamma 600/kvartal. Det är dessutom snabbare här hemma i lägenheten. Vem behöver fundera i det läget?!
Om bara åskan kunde dra förbi så att jag slapp huvudvärk och stickningar i huden så skulle jag vara nästan fullkomligt nöjd.
2 kommentarer:
Då är vi två som kännt av åskan idag. Jag är fortfarande alldeles tung i huvudet och inspirationslös.
Kram / Mona
Mona:
Jag har fortfarande stickningar i huden så spänningen är nog kvar i luften även om den är på väg bort. Ont i huvudet har jag också, även om två panodil zapp gjorde det hela lite bättre.
kramen!
Skicka en kommentar