Jag hade nästan glömt hur det kändes att inte ha huvudvärk. Nu är jag tack och lov påmind om det. Huvudet känns bra, synen är som den ska och illamåendet är borta. Kanske är jag inte döende trots allt.
För att kompensera det hela (jag måste ju ha ont någonstans) har jag istället, med full kraft, tryckt in en kanyl i vänster pekfinger så att det nu blått och dunkar lite småmysigt. Fråga mig inte hur jag lyckades men vad jag egentligen skulle göra var att ta av det där skyddet som sitter på kanylen för att man inte ska sticka sig… Så typiskt mig. Till mitt försvar vill jag bara påpeka att skyddet sitter alldeles för hårt fast och jag hade våta gummihandskar på! Det känns iaf bra att det var en steril kanyl. Inga baciller eller otäcka kemikalier injicerade i fingret. Det är bra. Jag dör nog inte av den här åkomman heller.
För att kompensera det hela (jag måste ju ha ont någonstans) har jag istället, med full kraft, tryckt in en kanyl i vänster pekfinger så att det nu blått och dunkar lite småmysigt. Fråga mig inte hur jag lyckades men vad jag egentligen skulle göra var att ta av det där skyddet som sitter på kanylen för att man inte ska sticka sig… Så typiskt mig. Till mitt försvar vill jag bara påpeka att skyddet sitter alldeles för hårt fast och jag hade våta gummihandskar på! Det känns iaf bra att det var en steril kanyl. Inga baciller eller otäcka kemikalier injicerade i fingret. Det är bra. Jag dör nog inte av den här åkomman heller.
2 kommentarer:
Men fy å uscha vad läskigt. Stackare...
Kram
Sabina:
Egentligen är det nog inte så synd om mig... :)
Kramen
Skicka en kommentar