*Talk nerdy to me*

Så sänkt man kan bli av att gå på intervju! Annars kan man tycka att 2 timmar där 2 lab.chefer försöker sälja sitt företag till en eventuell lab.ingenjör inte borde vara så jobbig. Det var ju inte så att jag blev grillad på något sätt. Snarare tvärt om. Som jag sa, de försökte övertyga mig om att deras företag var bra att jobba på.

Kan de vara väldig desperata kanske? Det är inte jag. Jag är som sagt fortfarande anställd på Konsultfirman och det här jobbet skulle egentligen bara köpa mig en månad till innan arbetslösheten träder i kraft officiellt. I dagsläget är jag inte i akut behov av jobb (även om det skulle kännas bra att jobba på dagarna) medan de uppenbarligen är i akut behov av arbetskraft. Mycket spännande. Och tack Mona för den infallsvinkeln!

När jag lämnade Företaget och Södermalm kändes det mest bara hopplöst. De ville gärna att jag skulle jobba där och det som livegen. Jobba dygnet runt eller dö. Typ. Men som sagt. De verkar sitta tuffare till än vad jag gör och det är ju skönt när någon påpekar det uppenbara man missat.

Känslan av hopplöshet (och den förbenade huvudvärken jag dras med) kommer förmodligen efter ytterligare en helvetisk natt. Min tröst är torsdagens läkartid. Nu hoppas jag bara att det ska kännas bättre i morgon och på onsdag, då Fisen och jag drar till Grönan för att åka berg-och-dalbana. Om han törs. Vi ska också se piratshow, spela på chokladhjul och äta sockervadd. Såklart. Inget besök på nöjesfält är komplett utan sockervadd och chokladhjul!

För övrigt ber jag om ursäkt för alla eventuella stavfel och konstigheter. Jag skyller på värdelösa linser och hänvisar till att jag ska, bara jag får ändan ur vagnen, beställa tid hos optikern!