Nya försök idag då. Ja, med att få Blogger att samarbeta. Jag har inte ork till att leta och byta till ny leverantör, det händer för mycket annat som är viktigare att lägga energin på. Saker som inte bara rör mig och mina Bloggerrelaterade psykbryt.
Idag var dessutom första dagen på ViktVäktarna som jag ska ge ytterligare en chans. Det var nog tur att jag fick en smärre chock när jag ställde mig på vågen för nu är jag så godissugen att inget annat än synen av den siffran kan få mig att låta bli. Utan den bilden färsk på näthinnan skulle jag säga till mig själv att nej, en liten bit gör ju faktiskt ingen skillnad. En liten bit gör ingen skillnad men en liten bit varje dag är katastrof. Ändå inbillar jag mig gärna samma sak varje dag.
Människor är bra korkade som tror att allt ingen ser en äta, det har man inte ätit. Som om man skulle se smalare ut bara för att ingen sett en äta den där chokladbiten. Nu är det dock slutsmusslat (iaf för de närmaste dagarna) även om det börjar tufft i morgon med en hel dags kursande och så italienska på kvällen, utan tid att gå hem mellan. Det måste gå för nu kommer jag nästan inte i mina arbetskläder längre och det är både pinsamt och deprimerande…
Kanske gick det lite överstyr
10 år sedan
5 kommentarer:
Tänk positivt! Ju fler kilon du har att gå ner så här i början av viktväktarsäsongen desto bättre synligt resultat både på vågen och klädmässigt i slutet. Det kan nog behövas något kilo här med om jag ska komma i sommarkläderna. Vi får hejja på varandra, fast tyst...!
Heja Hanna friskt humör osv...... vem har inte problem med kläderna?
Och suget efter något sött när man sitter vid sin lilla burk eller stickar ett par var på en tråkig schal? Usch alltför mycket slinker ner alldeles för lätt!
Kram kram
Mona:
Absolut! Och jag skulle tro att det är vi som gör det tyst lyckas bäst. Det är iaf min största sporre!
Ingalill:
Jag vet! Hur man lagar mat på rätt sätt sitter ju i sen sist jag var med men det är ju allt det där som bara råååkar slinka ner mellan måltiderna som är problemet.
Men du jag håller med fullständigt, det är skit med att vara en tjockis, nu jävlar...
Sabina:
Det gör det men den här gången har jag något som motiverar!
Mina hetsande arbetskamrater som inte kan prata annat än extrembantning odyl, banne mig om jag inte ska vara bättre än dem med mitt hälsosamma sätt!!
Skicka en kommentar