*Talk nerdy to me*

Jag är så fruktansvärt trött, låg på något sätt, dämpad men jag känner mig ändå lite upplyft av att solen skiner för tillfället. Solsken hindrar mig dock inte från att undra vad i hlvte jag gör här.
Det var bara L och jag på fikat. Han inte ens på mig när han pratade med mig. Resten av mina arbetskamrater kom sen tillbaka från informationen om frivilligpaketen. Bara Annika hälsar på mig men jag är trött, jag orkar varken bli arg eller ledsen. Jag önskar bara att några av de som brukar komma in till mig och snacka lite skit kunde göra det en stund. Istället skyr de mig som pesten.
En stor kram är vad jag behöver som bäst just nu… Om det var en stor kram av ett par starka armar skulle jag inte bli ledsen för det.